Det har förekommit rikligt med blågröna alger i de Österbottniska vattnen i sommar. Speciellt i juli var vädret varmt och lugnt vilket gynnade blomningarna. I sommar har NTM-centralen fått in rapporter om algblomningar också från ställen där man inte förut haft problem med blågröna alger.
Anlägg bredare skyddszoner för jordbruket, undvik dikning och anslut hushållen till avloppsnätet. Där är några av förslagen som läggs fram i en rapport om hur vattenkvaliteten kan förbättras i Iskmosunden i Korsholm.
Lotta Nummelin, VD för Stiftelsen Ålandsfonden för Österjöns framtid (Östersjöfonden), ser att allt flera personer i både Sverige och Finland organiserar sig för att rädda sin egen vik eller strand. Den algrika sommaren i västra Finland har stärkt trenden.
Politisk vilja och EU:s direktiv finns i bakgrunden av Östersjöns åtgärdsmål som i praktiken är omöjliga att åtgärda i tid. Att sträva efter mål som alla vet att är omöjliga, det är inget särskilt produktivt sätt att jobba, tycker forskare.
Som liten bodde Sune Bergström praktiskt taget i vattnet. Nu har han slutat simma.
På ytan lyser solen men i djupet breder de syrefattiga områdena ut sig. Utan syre kan varken fiskar eller bottendjur leva. Med hjälp av #FixaSkärgårdens syrekarta kan du kolla hur syrehalten har förändrats vid kusten nära dig och ute på öppet hav.
Vattnet i de österbottniska åarna är ovanligt friskt just nu. Högre än så här har Ph-värdena inte varit på hela 2000-talet, meddelar NTM-centralen.
Östersjön får knappt godkänt då professorn i marinbiologi, Erik Bonsdorff, uppmanas ge ett skolvitsord för hur havet mår i dag. I Finland är den största miljöboven lantbruket, anser Bonsdorff.
Fortum nöjer sig inte med beslutet om att bolaget bör betala ersättningar till kärnkraftverkets närmaste grannar i Lovisa.
Under de senaste veckorna är det många hem i regionen som hittat en broschyr i postlådan som Skyddsfonden för Skärgårdshavet har skickat ut. Johanna Mattila, biolog och medlem i fondens förvaltningsnämd, berättar om hur det det står till med Skärgårdshavet just nu och vad fonden gör för att göra situationen bättre.
Jordbrukarna måste minska på mängden dynga de sprider ut på åkrarna och det innebär att allt fler jordbrukare får svårt att göra sig av med dyngan. Grundproblemet är att djurgårdarna har koncentrerats till västkusten.
Jordbrukarna runt Pemarån ska få det lättare att göra sig av med dynga. Vid årsskiftet öppnar en ny gödselbörs på internet där man både ska kunna sälja och köpa dynga.
Kustvattnens status är dålig i stora delar av Ekenäs skärgård och vid Barösund i Ingå. Det visar en ny bedömning av de finländska vattendragens ekologiska status.
En ny bedömning av de finländska vattendragens skick visar att många sjöar, älvar och åar mår bra men att hela tre fjärdedelar av kustvattnens areal är i dåligt skick.
Vattnet på de norra delarna av Bottenviken och vid åmynningarna i Bottniska viken har försämrats. Det största problemet är övergödning.
Reduktionsfisket av braxen och mört har lyckats bra längs den Österbottniska kusten. Enligt Lars Sundqvist vid NTM-centralen har det stöd som utbetalas för fisket till och med lockat nya fiskare till branschen.
Ingen lättnad är i sikte för algsituationen i Savijärvi i Sibbo.
Ari Heinilä får Västra Nylands miljöpris år 2012. Heinilä är mannen bakom operation Täktbukten i Hangö.
Att ta bort vassen vid stränderna har blivit viktigare då mängden av vass ökat.
I sommar har rapporterna om hur de finska skärgårdsområdena mår innehållit motstridiga uppgifter och det är svårt att veta vad man ska tro på. Den dystra sanningen är ändå att Östersjön inte mår bra.