Profil: Ida-Maria Björkqvist

I Larsmo får småbarnspedagogiken toppbetyg av vårdnadshavarna.

99 procent av föräldrarna som svarat på en enkät om daghemmen uppger att barnet trivs och känner sig tryggt och att personalen är kunnig, rättvis och snäll.

Lika många, alltså 99 procent, ansåg att samarbetet med personalen fungerar väl och att kommunikationen fungerar.

Svarsprocenten var hög, 87 procent av vårdnadshavarna svarade på enkäten.

En ung man åtalas för dödsvållande i Karleby.

Det var för två år sedan som två båtar kolliderade i vattnen utanför Karleby hamn och en 65 årig man dog.

Den unga mannen åtalas också för äventyrande av trafiksäkerheten. Rättegången hålls i sjörättsdomstolen i Helsingfors.

Servicen för arbetssökande och företag förs över från staten till kommunerna från och med 2025.

Samarbetsnämnden i Pedersörenejden gör två parallella utredningar, en med de fem kommunerna och en med hela Österbotten.

Vasa stadsstyrelse beslöt för sin del på måndagen att styrelsen helst ser att Österbotten blir ett enda område med Vasa stad som ansvarskommun.

Pedersörenejdens samarbetsnämnd beslöt för sin del på tisdagen att utredaren Pia Fraktman får göra upp ett samarbetsavtal som kan lämnas till arbets- och näringministeriet i höst, om regionen går in för samarbete med fem kommuner.

Modellen med ett gemensamt område som gäller hela Österbotten presenteras för alla kommun- och stadsdirektörer i landskapet den 15. juni. Jakobstadsregionen har valt att delta i båda utredningarna och sedan välja den modell som gynnar regionen mest.

Den stora skogsbranden i Kalajoki sommaren 2021 behandlas den här veckan i hovrätten i Rovaniemi.

Den man som anses ha startat branden dömdes ifjol till böter. Tingsrätten ansåg att han av oaktsamhet orsakade branden då han rökte i terrängen som var mycket torr.

Mannen jobbade med att bygga vindkraftverk på området. Han och hans arbetsgivare överklagade tingsrättens dom.

Skogsbranden i Kalajoki är en av de största skogsbränderna på årtionden i Finland, cirka 230 hektar skog förstördes.

Det finns cirka 50 kommunala lekparker i Pedersöre och kommunen kartlägger som bäst vilka som ska utvecklas eller avvecklas.

Pedersöre ska också på sikt skapa en större aktivitetspark utomhus där alla åldrar ska kunna mötas, och invånarna får gärna ge förslag på var den ska finnas.

Parken är ett led i Pedersöres arbete som Barnvänlig kommun enligt Unicefs modell.

Enkäten finns på Pedersöres hemsida.

Peter Östman (KD) slutar som fullmäktigeordförande i Larsmo. Ordförandebytet var planerat sedan tidigare, och är inte en direkt följd av rikspolitiken och och eventuell regeringsmedverkan för KD.

Halva fullmäktigeperioden har gått och överenskommelsen för två år sedan var att då stiger Östman åt sidan och Andreas Hjulfors (också KD) tar över klubban.

SFP:s Jan-Anders Fagerhed forsätter som första viceordförande, medan andra viceordförande går till SDP och Bernhard Bredbacka i stället för KD:s Pernilla Löfs-Grankulla, också det enligt tidigare överenskommelse.

Larsmo kommun tar över en del av Pedersöre och en del av Jakobstad.

Förslaget kommer från Lantmäteriverket. Målet är att överföra fristående områden från en kommun till en annan. Det gäller alltså mark som ligger avskilt från en kommuns huvudsakliga område, så kallade enklaver. Tanken är att områdena ska överföras till den kommun som omringar dem.

För Larsmos del innebär det här att 14 hektar överförs från Pedersöre kommun till Larsmo och knappt fem hektar överförs från Jakobstad.

Kommuner och markägare har rätt att göra skriftliga anmärkningar mot överföringsförslaget senast 21 juni. Efter det fattar lantmäteriverket beslut om överföringen.

Kommunstyrelsen i Larsmo har inget att anmärka på förslaget.

- Man kan skämtsamt säga att vi är en växande kommun så mer mark tar vi gärna emot, säger styrelseordförande Robin Sundelin (KD) i Larsmo.

En förrådsbyggnad har brunnit under natten i Nykarleby.

Det var på Hagavägen som branden startade i närheten av en flishög som fanns vid uthuset. Byggnaden var ungefär 100 kvadratmeter stor men den brann bara delvis ner.

Inga människor skadades i branden.

Österbotten behöver bli bättre på att bekämpa miljöskador som till exempel oljeutsläpp.

Regionförvaltningsverket har frågat räddningsverken i de österbottniska landskapen vilken beredskap de har för att bekämpa miljöskador. Österbotten och Mellersta Österbotten har en del att göra, visade det sig.

Landskapen nådde inte de krav som satts upp. Målnivåerna för olika områden bestäms utgående från vilka riskerna är.

Bristerna är enligt regionförvaltningsverket ändå inte så omfattande att de skulle hota säkerheten. Bristerna finns främst inom övning, utbildningsplanering och utvecklingsplaner.

Det blir 76 nya ljuspunkter på Replotbron, det beslöt Korsholms kommunstyrelse efter en omröstning som slutade 8-5.

Styrelsen valde alternativ 3, det vill säga belysning av pylonerna samt de mindre pelarna. Den årliga energianvändningen är cirka 17 MWh om belysningen är släckt på sommaren och nattetid. Nuvarande energianvändning är cirka 32 MWh.

Kostnaden för den nya belysningen är 300 000 euro.

– ­­Nästa steg är att göra en detaljerad planering och försöka få belysningen färdig på detta års sida, säger kommundirektör Rurik Ahlberg.

Kommunstyrelsen understryker att belysningen ska vara återhållsam under vardagar.

Rösterna föll så här:

Ja: Carola Lithén, Martin Ahlskog, Stig Beijar, Tomas Bäck, Mikael Fredman, Johan Håkans, Yngve Lithén, Kenth Nedergård.

Nej: Lena Gammelgård, Anita Sundman, Karina Björninen, Rosmarie Finne, Åsa-Britt Forth-Snellman.

I helgen ordnades Birdlifes Fågeltornskampen och Österbotten utmärkte sig både i fråga om antal arter och vilka slags fåglar som observerades.

Flest arter, mer än 100, observerades i Sideby i Kristinestad. Och i Vattaja i Karleby observerades amerikansk sjöorre. Arten är mycket ovanlig i Finland, och observationen i Karleby var den enda i sitt slag i helgen.

I Vattaja observerades också skrikörn, den arten sågs också vid tre andra torn. I fågeltornskampen deltog mer än 300 fågeltorn runtom i landet.

Tävlingen går ut på att lagen ska se eller höra så många fågelarter som möjligt under åtta timmar.

Artikeln är skriven utgående från Yle Kokkolas artikel.

Larsmo hade tänkt riva ett par lekparker men nu ändrar sig tekniska nämnden.

I december i fjol beslöt fullmäktige att riva lekparkerna vid Annäsvägen och Furuholmen. Orsaken var att lekställningarna var i så dåligt skick att de ansågs utgöra en säkerhetsrisk.

Det kom ganska kraftiga invånarreaktioner på rivningsbeslutet, berättar tekniska nämndens ordförande Alf Grankulla (KD).

Ett invånarinitiativ lämnades in och nu ändrar tekniska nämnden sig. Parkerna stängs inte utan i stället förnyar Larsmo utrustningen. Däremot stängs Rivägens lekpark som planerat, och ersätts av en ny park på samma ställe.

Till valborg kan det bli höga flöden i de österbottniska åarna (landskapen i Österbotten).

Regnet den här veckan kan enligt prognoserna få vattenföringen i åarna att stiga till nivåer som motsvarar minst genomsnittliga vårflöden, det meddelar NTM-centralen.

Flödet väntas bli högre än det var i mitten av april då mycket av snön smalt.

Flödessituationen underlättas nu av att åarna är isfria, men eftersom marken är frusen rinner allt vatten genast ut i åarna.

Österbotten ska få en ny landskapsplan, och utkastet läggs nu ut på bland annat Österbottens förbunds webbplats. Fram till slutet av maj kan allmänheten framföra sin åsikt om planutkastet.

Målet för den nya landskapsplanen är att Österbotten år 2050 ska vara en ledande region i fråga om hållbar utveckling, med bra livsmiljö och ett blomstrande näringsliv.

I planen anges områden för olika syften till exempel grönområden, vindkraft, trafik och energiförsörjning.

Landskapsplanen ska vara klar i slutet av nästa år.

Korsholms kommun gör i år sin första invånarbudget. Det innebär att en liten del av kommunens budget, 15 000 euro, reserveras för någon investering som invånarna föreslår.

Från och med torsdag 27 april kan kommunens invånare lämna in förslag på hur invånarbudgeten ska användas. Det här sker via ett formulär som publiceras på kommunens webbplats på torsdag.

– Det här är ett sätt för invånarna att påverka vart pengarna går. Vi hoppas att invånarbudgeten ska generera många idéer och stort engagemang, säger välfärdsdirektör Otto Domars i ett pressmeddelande.

I Karleby verkar före detta Anttila-fastighetens öde engagera invånarna. Staden har frågat invånarna vad de vill att ska hända med byggnaden och mer än 1 200 svar och 500 kommentarer kom in via en webbenkät.

Anttila lades ner 2016 efter konkurs, och fastigheten står nu så gott som tom.

Svaren från invånare visar att den viktigaste delen, som många också vill bevara framöver, är ingången med sina diagonala former.

Enligt stadsplaneringschef Jouni Laitinen är tanken att staden på allvar ska beakta invånarnas åsikter då man planerar vidare för Anttila-kvarteret.

– Folk uppfattar ingången som någon sorts samlingsplats, ett element som gör att man känner igen stället.

En majoritet av de som kommenterade enkäten vill att byggnaden rivs.

Korsholm planerar att utreda vad cykelförmån för de anställda skulle innebära.

En motion av bland andra Rebecca Åkers (SDP) talar för att Korsholm ska införa cykelförmån. Förmånen utgår från att arbetsgivaren hyr eller köper en tjänstecykel som den anställda får använda för jobbresor och fritid. Förmånen kan jämföras med tjänstebil eller tjänstetelefon. Cykelförmånen är skattefri upp till 1200 euro per år.

Koncernsektionen beslöt att som första steg ta reda på hur många anställda som är intresserade av cykelförmån.

- Vi tyckte det var en ganska kul idé. Vi vill utreda vad det skulle innebära rent konkret för kommunen och de anställda, säger koncernsektionens ordförande Anita Sundman (SFP).

Beslutet ska ännu vidare till styrelse och fullmäktige.

Kristinestad har valt Emilia Mattson Nortamo till ny välfärdsdirektör.

Fullmäktige valde henne i går kväll bland 18 sökande.

Jobbet som välfärdsdirektör är en ny tjänst i Kristinestad och är en omdaning av bildnings- och fritidssektorn.

Genom att anställa en välfärdsdirektör hoppas Kristinestad att det skapas förutsättningar att utveckla välfärdsarbetet.

Kristinestad ser inga förutsättningar för havsvindkraft utanför staden, åtminstone inte i det här skedet.

Det är kontentan av fullmäktiges svar på en intresseförfrågan från forststyrelsen. Kristinestad anser att planläggning av vindkraftsparker bara kan göras på områden som enligt landskapsplanen för Österbotten 2050 anvisar som lämpliga vindkraftområden. Någon annan plan kan inte godkännas innan landskapsplanen 2050 är godkänd, anser Kristinestadsfullmäktige.

- I praktiken måste Forststyrelsen vänta. Fullmäktige förde en bra debatt och diskussion, säger fullmäktiges ordförande Henrik Antfolk (SFP).

Eftersom det område som Forststyrelsen är intresserad av att hyra ut för vindkraftverk inte är ett område som enligt landkapsplanen lämpar sig för vindkraft finns det ingen möjlighet för Kristinestad att visa intresse för en vindkraftspark där, ansåg fullmäktige.

- Vi ska ta ställning till vad som är reellt och landskapsplanen är det styrande dokumentet där.