Profil: Gungerd Wikholm
Artiklar av Gungerd Wikholm
Gungerd Wikholm: Att slippa vara duktig varje dag - en blivande pensionärs dröm
Som pensionär får du bli en "sämre" mänska.
Varför angår dödsstraffet oss?
Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?
Gungerd Wikholm: I de melankoliska rummen växlar stämningarna
Melankolin var en röd tråd i Karin Johannissons livsverk.
Poesin är ett öppet sår och nonsenstrallande
"Tusen världar i stället för en vana".
Gungerd Wikholm: Cohens sånger var hjärtslag och piskrapp
Diktare och sångare med passion för livet.
Rockpoeten Dylan blev i dag litterärt högdjur
Bob Dylan,rockpoeten blev i dag litterärt högdjur.
Blekansiktet med den svarta själen
Regissören Ritva Siikala gör upp med den inre rasismen.
Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet
Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.
I samisk dikt gör historien ont
Rasismen mot samer syns i dagens samiska poesi.
Författaren Andriy Ljubka skriver för Ukrainas framtid
Han var med på Majdan. Nu skriver han sin dröm om frihet
Poeten på rakbladets egg - Petar Matovic från Serbien
Den tyste sagofantasten blev engagerad poet.
"Jag lever bara när jag skriver"
Gungerd Wikholm minns Bodil Malmsten.
Drömmen om Kina och att dansa omkull ett skåp
En dag reste jag till Kina. Kontrasternas land.
Joe Hill kan aldrig dö
Det är nu hundra år sedan Joe Hill avrättades
Aleksis Kivi - Finlands nationalförfattare
Den 10 oktober är den finska litteraturens dag.
Djuren i strupen
De arktiska vidderna får liv i Tanya Tagaqs strupsång.
Symfonier för mobiltelefoner och stenar
Olika stilar, tider och rum förenas i Tan Duns musik
Med pennan mot hjärtat
Det finns dikter som skrivs för livet. Bokstavligen.
Peggy Guggenheims gigolobrigad
Peggy Guggenheim älskade konst och män
Den som flyr blir melankolisk och arg
Att leva i exil ger ett kluvet jag
De nyttiga idioternas tidevarv
Vad gjorde du på 1970-talet? Var du kanske taistoit?
Legenden Legrand i stan
83-årige Michel Legrand charmade publiken i Helsingfors
Lyktarmén inviger Getens år
Kinesiska lyktsoldater fyller Paasikivi-skvären.
Litteratur: Pärlor i slagghögen
Vad är en bra dikt? 70-årsjubilerande poeten Jaques Werup ägnar sig åt den frågan i sin nya bok "Du har funnits här - poesi på liv och död".
Poet, inte nagelbitare
Som ung vallade Werner Aspenström kor och jobbade som gravgrävare. Som äldre satt han i Svenska akademien. Han avskydde all slags maktmissbruk,var samtidigt drömsk och fästad i vardagen. Nu har Werner Aspenströms samlade dikter utkommit.
När döden lekte i garaget
Författaren Stig Dagerman tog sitt liv för 60 år sedan, men hans texter är brännande aktuella och kommer ut på nytt både på svenska och andra språk. Dokumenterats Gungerd Wikholm har läst Dagermans noveller på nytt.
Auschwitz tur och retur
”Det var en hemsk och kall stämning. Tyst och faslig”. 10-årige Joar berättar om hur han reste med sin pappa i Polen och besökte koncentrationslägret Auschwitz. I Gungerd Wikholms kortdokumentär den här veckan.
Idyll intill gaskamrarna
Rainer Höss hör upp med nazismen
Man måste ljuga för att överleva
Dubbelliv i Teheran
Semesterhavet som blev Dödens hav
Flyktingströmmar och nationalism i Europa hörde till det som diskuterades livligt på bokmässan i Göteborg under veckoslutet. Medelhavet är inte längre det stora Semesterhavet, det har också blivit Dödens hav, där flyktingar drunknar i människosmugglarnas överlastade båtar.
Det tänkande örat - mästerdirigentens credo
Dirigenten och pianisten Daniel Barenboim, som besökte Helsingfors tillsammans med sin orkester Staatskapelle Berlin i helgen, tror att ungdomar behöver mer än musik i sin utbildning: filosofi! En breddad världsbild ger mindre stridslystna människor.
Glassplitter och madagaskarstjärnor - om en botanisk fristad
I februari 1944 bombades Botaniska trädgården i Kajsaniemi, i Helsingfors. Bara två växter överlevde: en näckros och en cypress.
Min hand, den skriver
”En författare är en underlig varelse. En paradox och ett vansinne. Skrivandet är att inte tala. Det är att ljudlöst skrika”, skriver Marguerite Duras.
Om jag inte hade kärlek
Vår tids människa vet inte varför hon lever, hävdade den polske filmregissören Krzysztof Kieslowski på 1980-talet. Vet vi det nu, tjugo år efter att han gjorde sin sista film?
Chaplin på Tennispalatset
I dagarna har det gått 100 år sedan Charlie Chaplin för första gången sågs på film som luffaren med de omisskännliga attributen hatt, käpp, mustasch och de alldeles för stora skorna. På Tennispalatset i Helsingfors kan man som bäst bekanta sig med Chaplin i helfigur.
Viskningar, inte vrål
Författaren Varujan Vosganian om folkmordet i Armenien
Dystopier och kontrafobisk träning
Kriminal- och skräcklitteratur, fantasy och chicklit är rena självhjälpslitteraturen och forskning visar att läsande är bra som terapi.
Inte krypa, inte smyga
Hur är det att gå på en knivsegg? Att balansera mellan revolt och anpassning? En som visste det, var den lettiske poeten Imants Ziedonis, uppburen både av makthavarna i det sovjettida Lettland och av sina läsare. När han dog förra vintern följde horder av läsare honom till graven. Han var en folkets poet på riktigt. Han såg individen, inte massan, och skrev om det enkla: bröd, mjölk, grodor.
Naglar och klor
Den rumänsk-judiske författaren Norman Manea satt som barn i nazisternas koncentrationsläger. Som ung blev han en hängiven kommunist,men såg utopin övergå i outhärdlig verklighet. Postkommunismen blev också en stor besvikelse: alla tycktes sträva efter egna fördelar.
Flaskpost från Berlin
Radiodokumentären "Sjung mig hem" av Gungerd Wikholm och Jyrki Häyrinen tävlar som bäst i Berlin om att bli årets bästa europeiska radiodokumentär. Hur det går är klart på fredag när Prix Europa är över för den här gången.
Exitus i rött
Att ha tuberkulos var på sin tid en skam.De sjuka blev utstötta på samma sätt som aidspatienterna senare.
Vadå för en bäck?
Grönt, grönt.